Ellen Key

En av de mer prominenta kvinnorna inom den svenska kampen för kvinnors rättigheter är Ellen Key. Hon skrivs om och läses fortfarande idag på högskolor, framför allt för hennes arbete inom pedagogiken, vilket kommit att forma den moderna skolan i stor utsträckning. Studenter vid någon av landets lärarutbildningar kan knappast ha gått igenom sin utbildning utan att i alla fall bläddra i Keys bok Barnets århundrade från 1900. I en omvälvande tid var Key en av frontfigurerna för förändring i det svenska samhället. Hon skrev flertalet debattartiklar och uttalade sig i flertalet olika politiska frågor som färgade den tid hon levde i. Allt ifrån nykterhetsfrågan till upplösningen av den svensk-norska personalunionen 1905 uttalade hon sig i. Hon fick mycket stöd för sina uttalanden, men också mycket kritik. Som en sann mångsysslare med många strängar på lyran kan hon kommas ihåg på flera olika sätt. Jag skall i denna text försöka gå igenom flera av dessa sätt så grundligt som möjligt.

 

Ellen Key.

Politikern. Ellen Key hade alla förutsättningar för att gå in i politiken. Hon föddes till fadern Emil Key, som hade ett säte i andra kammaren för nationalliberalerna mellan 1867-1880. Hennes mor, grevinnan Posse, var brorsdotter till Arvid Posse, som var statsminister 1880-1883.  Hon skulle dock komma att göra upp med vissa av familjens värderingar, exempelvis religionen. Istället för den starka kristna tro som förespråkades i barndomshemmet kom Key att tyda sig till bland annat Charles Darwin, Herbert Spencer (socialdarwinismens största förespråkare), T.X. Huxley och Rosseau. Hennes ideologiska grundval brukar beskrivas som humanism, individualism och empirism. Hon är mest känd för att ha varit drivande i frågor om kvinnors rättigheter och omvandlandet av skolväsendet. Med sin erfarenhet som lärarinna och åsikter påverkade av Rosseau förespråkade hon att man skulle sätta barnet i centrum för undervisningen. Hon var emot auktoritär pedagogik och segregerande undervisning. Under sitt liv kom Ellen Key att skriva flertalet feministiska artiklar och böcker om folkbildning.

Feministen. Ellen Key var en förespråkare av kvinnors och mäns lika rättigheter. Hon blev en framstående förkämpe för feminismen, även om hon inte var utan sina motståndare även inom detta läger. 1896 gav hon ut boken Missbrukad Kvinnokraft som behandlar det Key tyckte var kvinnorörelsens överdrifter. Boken har kommit att kallas för ”särartsfeministisk” och är inte lika radikal som andra verk ifrån dåtidens kvinnorörelse. Under tiden för upplösningen av den svensk-norska personalunionen 1905 fick Key utstå liknande kritik ifrån delar av kvinnorörelsen. Key ansåg att norrmännens frigörelse från Sverige, med bland annat en folkomröstning den 13 augusti 1905, kunde vara ett bra verktyg på vägen mot inkluderande av kvinnor i den demokratiska processen även i Sverige. Key ställde sig vid unionsupplösningen bakom den socialistiska apellen ”låt nordmännen gå”, sin borgerliga bakgrund till trots. Från borgerliga kretsar blev hon kallad ”landsförrädare” för denna ståndpunkt. Och kvinnorörelsen kom även att bli delad av Norgefrågan, då kvinnor med mer borgerlig bakgrund inte var fantaster av unionsupplösningen. I flera kretsar kom unionsupplösningen att kallas för en ”norrmännens revolution”.

 

Tidningen Puck illustrerar hur den skandinaviska skrivkunniga politikereliten i April 1905 översvämmar The Times redaktion med inlägg. Detta hände efter att Sven Hedin och Fritiof Nansen gått i offentlig polemik mot varandra i internationella tidningar över unionen mellan Sverige och Norge. Ellen Key kan synas långt fram till höger i bilden.

Pedagogen. Med boken Barnets Århundrade blev Ellen Key en av 1900-talets mest inflytelserika pedagoger i Sverige.  Som tidigare nämnt förkastade hon den auktoritära pedagogiken och satte barnet i centrum. Redan på 1870-talet hade Key dock grundat en söndagsskola i Stockholm. Denna höll öppet in på 1880-talet då den lades ner. Key försörjde sig därefter som lärarinna och föreläsare inom både arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen, den sistnämnda framför allt på uppdrag av godtemplarorden. Idag är hennes gärningar inom pedagogiken uppmärksammade på lärarutbildningar över hela landet. Hon har även fått ge namn åt olika byggnader och institutioner vid svenska skolor och universitet. Bland annat Linköpings Universitet, Ellen Key-skolan i Västervik och waldorfskolan med samma namn i Bromsten är exempel på detta.

 

Ellen Key står staty i Ellen Keys park i Stockholm. Statyn uppfördes av Sigrid Fridman 1953.

Författarinnan. Key skrev för det mesta verk som kom att användas i politiska eller pedagogiska syften, men hon har även lämnat efter sig en del biografier, bland annat om sin far Emil Key. Hennes författande kom att uppmärksammas vida utanför Sveriges gränser. Hon skrev samtidigt som andra kända svenska författare. Ett exempel är August Strindberg, som utvecklade vänskap med Ellen Key. Denna vänskap skulle dock komma att övergå i ömsesidig fiendskap. Strindberg skrev bland annat in en karaktär i sin bok Svarta Fanor som skall föreställa Ellen Key. Karaktären heter Hanna Paj och framställs som en otrevlig och intrigerande person. Ledamoten av den svenska akademin, Vitalis Norström, var även en av Keys motståndare. 1902 skrev han boken Ellen Keys tredje rike – En studie över radikalismen. Keys bibliografi är omfattande och inbegriper över 25 olika verk.

Sammanfattningsvis kan man kalla Ellen Key för en mångsysslare. Hon var aktiv i flertalet fält och debatter och kom att påverka oerhört mycket med sitt arbete. Den svenska skolan hade aldrig sett likadan ut utan Ellen Key, och kvinnorörelsen vid det förra sekelskiftet hade mist en av sina största förkämpar utan Ellen Key. Hon är rätteligen ihågkommen som en av de mest inflytelserika personerna i det offentliga rummet ifrån det förra sekelskiftet. Key avled efter en hjärnblödning 1926 och ligger idag begraven i familjegraven på Västerviks kyrkogård.

Rekommenderad läsning

Vill man läsa mer om Ellen Key så rekommenderas i första hand något av hennes skrivna verk, framför allt Barnets Århundrade, som är en av hennes mest inflytelserika texter. Vill man lära sig mer om personen rekommenderar jag dock Ronny Ambjörnssons biografi Ellen Key – En europeisk intellektuell.