Förbudstidens USA

Lagstiftningen är något som är tänkt finnas till för att skydda de olika suveräna staternas egna medborgare. Ofta utgår lagstiftningen ifrån grundläggande värden som de flesta kan komma överens om. Jag säger ”de flesta”, eftersom lagarna – i alla fall i Sverige och andra demokratiska stater – stiftas av en representativ församling politiker, vilkas mandat utgår i proportion från hur pass populära de är hos befolkningen över 18 års ålder. Sedan kan lagstiftandet även ses som en form av förmynderi, vilket det är, men kanske som tydligast i de lagtexter som stiftas utan populär majoritet. Ibland stiftas lagar som är omåttligt impopulära hos en majoritet av befolkningen, och detta inte enbart i diktaturer. Moderna exempel ifrån Sverige är exempelvis FRA- och Ipred-lagarna, vilka mött kraftigt motstånd ifrån stora delar av befolkningen. Hela fältet med lagstiftning kring intellektuell rättighet, kopieringsrätt och nätneutralitet är en av dagens hetaste potatisar.

På 1920-talet existerade dock inte internet, utan fokus inom lagstiftningen låg på andra områden. Vid denna tid var de olika nykterhetsförbunden, från de internationella till de regionala, oerhört starka. Alkoholförtäringen var inte lika kontrollerad som idag och skapade stora sociala problem, något som fortfarande är sant i dagens samhälle. När det kommer till droger brukar man kunna se att de som nyttjas mer allmänt inom olika kulturer lättare accepteras. Att tugga khat är väldigt ovanligt i norden och är därför inget som gemene svensk gör. På Afrikas horn är detta bruk vanligare, men i sin tur skulle de nog se snett på någon som söp sig lika redlös som ”Svensson” gör på midsommar. Och alkohol har inte alltid vart en självklarhet i de länder där den konsumeras i stor utsträckning idag. Alkohol har visserligen varit en vanlig del av samhället i tusentals år, då man funnit att öl och vin uppskattningsvis dracks för redan 7000 respektive 8000 år sedan. Starksprit har däremot en kortare historia. Det är först under 1600- och 1700-talen som vanligt folk börjar destillera alkohol till starksprit. Innan dess hade alkohol inte lika hög volymprocent vilket såg till att det allmänna fylleriet inte var lika utbrett som det skulle komma att bli.

 

Inom västerländsk kultur har alkohol kommit att bli en stor del av kulturen. Självklart finns det nykterister och människor som motsätter sig att dricka alkohol på grund av etiska skäl i västvärlden, men de är lätträknade i jämförelse. Ser man till antalet muslimer som inte dricker alkohol inser man hur pass kulturellt betingad just denna drog är.

Men fylleriet skulle komma att bli utbrett och skapa stora bekymmer. Vissa företag började smita undan att betala sina anställda ordentliga löner genom att istället betala dem i alkohol. Många grovarbetare skulle komma att bli onyktra så fort de gick av jobbet, men även oftare. Alkoholen kom att växa fram som ett av samhällets största problem, mycket på grund av att den var så svår att reglera och så lätt att producera. Den internationella godtemplarorden med flera liknande rörelser kom att värva fler och fler medlemmar. I början var många av medlemmarna kvinnor och människor aktiva i kyrkan. Kvinnor led av alkoholens biverkningar i stor utsträckning under 1800-talet, då deras äkta män ofta blev betalade i alkohol, eller lade stora delar av hushållskassan på rusdryck.

Det största försöket att kontrollera alkoholen, samt en av de största framgångarna för rörelser som IOGT var det politiska beslut som skulle komma att fattas i USA:s kongress den 28:e oktober 1919. Beslutet, som dagen efter vann makt i senaten också, var ett förbud mot rusdrycker på federal nivå i USA. Beslutet trädde i kraft i januari 1920, och barerna var därefter endast tillåtna att sälja öl med en volymstyrka av 0,5 %. Beslutet kom att bli det artonde tillägget till den amerikanska konstitutionen.

 

Dessa slagord var vanliga i debatten om alkoholförbud. Att många kvinnor tog del av nykterhetsrörelsen kom att bidra till exempelvis suffragett-rörelsen och kampen för kvinnlig rösträtt. Självklart fanns det också kvinnor inom den rörelsen som inte såg alkoholförbud som en bra lösning.

Även om alkohol är bevisat dåligt för hälsan skulle inte beslutet att förbjuda rusdrycker komma att bli någon succé i USA. Några som tyckte absolut bäst om kongressens och senatens beslut att förklara rusdrycker olagliga var de som opererade inom den organiserade brottsligheten. Helt plötsligt hade det öppnat sig en helt ny marknad för dem. Men eftersom alkoholen nu var olaglig och den organiserade brottsligheten satt på utbudet kunde de göra synnerligen lukrativa affärer. Hembrännare slog sig ihop med huvudena för den organiserade brottsligheten och tillsammans kom de att tjäna miljontals dollar under åren som kom. Det var självklart inte friktionsfritt, då olika fraktioner och familjer inom den organiserade brottsligheten kom att inkräkta på varandras territorier, förstöra varandras varor och mörda varandra i stor utsträckning. Detta är den tid som har kommit att ge oss ökända gangstrars som exempelvis Al Capone och Frankie Yale.

Men om maffian satt på utbudet, hur stod det då till med efterfrågan? Den kan enkelt beskrivas som skriande. Sällan har en federal amerikansk lag funnit så lite stöd bland befolkningen.  Drivandet av lönnkrogar och hembränning blev brott som stora delar av befolkningen kom att göra sig skyldiga till. Inom rättsväsendet finns exempel på hur poliser, domare och åklagare såg mellan fingrarna med uppenbar brottslighet. Ett exempel på det minimala stödet denna lag hade kan tas ifrån Detroit när polisen en kväll slog till mot en lönnkrog vid namn Deutsches Haus. Bland de som ertappades med att bryta mot den federala förbudslagen på denna krog fanns bland annat borgmästaren sheriffen och stadens kongressledamot. Problemen med alkoholförbudet var uppenbara och problemen hade snarare växt än krympt i USA sedan förbudet inträdde. I december 1933 upphävdes det federala alkoholförbudet i och med det tjugoförsta tillägget till konstitutionen. Delvis tillät man alkohol igen för att stävja de problem som uppstått under förbudstiden, men framför allt såg den federala regeringen möjligheter till stora skatteintäkter på alkoholen, något som kunde hjälpa dem slå tillbaka mot den ekonomiska depression som USA för tillfället upplevde.

 

När förbudstiden tog slut kunde amerikaner äntligen fira med en drink utan att bryta mot en federal lag. Alkoholförbudet ses vanligtvis som ett av de största misstagen i amerikansk lagstiftning. 

Alkoholförbudet får svårt att passa in i våra vanliga berättelser om USA under 1920-talet. Det brukar vanligtvis vara framgångshistorier som handlar om en allmänt ökande rikedom, jazzens genombrott och problemfri konsumism.  Och detta är också en del av det amerikanska 1920-talet. Men många av de typiska 1920-talsfester man föreställer sig, där ungdomar dansar till den nya jazzflugan, måste alltså ha ägt rum på lönnkrogar. Och passar den ökade organiserade brottsligheten in i våra narrativ om det problemfria 1920-talet? Går det ihop med den romantiserade bilden som böcker som ”The Great Gatsby” gett oss av 1920-talet när vi inser att det var hembränd lönnsprit som dracks på Gatsbys eleganta fester? Det amerikanska 1920-talet kom, liksom mycket av den lönnsprit som producerades då, att lämna efter sig en stor baksmälla. Denna baksmälla brukar vi kalla den stora depressionen.