Utbölingar, utklädnader och ubåtar.

För några veckor sedan talades det mycket i media om ”möjlig främmande undervattensverksamhet” i Stockholms skärgård. Många tidningar, privatpersoner och ”experter” började peka fingrar till höger och vänster (framför allt åt öster) och prata om hur det påminde om det kalla kriget. Jag har blivit ombedd att skriva om kränkningar av Sveriges gränser ur ett historiskt perspektiv, vilket kommer att sätta fenomenet i större perspektiv än bara i relation till Kalla Kriget.

Först och främst måste vi dock bena ut ett par begrepp. Sverige är det första. Många vill gärna få dagens Sverige att likställas med de riken och styren som har funnits centralt på den skandinaviska halvön genom historien. Sverige har dock inte existerat som en suverän singularitet under tusentals år, utan ingått i unioner, ändrat gränser, varit ockuperat och offer för inbördeskrig. Och även om vi väljer att se Sverige som ETT land från 1200-talet och Birger Jarl till idag, så har våra gränser ändrat sig mycket. Finland har exempelvis en längre historia av att vara en del av Sverige än vad landskapet Skåne har. Vi ser gärna Öresund och Östersjön som naturliga gränser ”eftersom det är vatten”, men här skall man inte låta sig luras. Öppet vatten har historiskt sett varit rena rama motorvägen för invaderande styrkor. Att ta sig fram över land har historiskt sett varit långsammare. Alltså kommer jag i dagens inlägg att prata om gränsdragningar som inte längre existerar.

Sedan behöver vi bena ut vad en ”kränkning av gränsen” är. Detta är starkt förknippat med vår moderna bild av nationalstaterna. Varje suverän stat skall ha godtagna gränser, territorialvatten och luftrum som främmande makt inte får vistas i utan tillstånd. Detta blir problematiskt historiskt, då nationalstaten är en ganska ny företeelse. För enkelhetens skull kommer en ”kränkning av gräns” i detta inlägg att definieras som när en annan stat eller makthavare, i fredstid, bevisligen befunnit sig på territorium tillhörande svensk makthavare.

1200-talet. Det århundrade när staden Stockholm enligt vissa anläggs. Enligt Erikskrönikan, ett visserligen tendensiöst dokument nedtecknat först på 1320-talet, sägs Stockholm ha grundats för att skapa ett ”lås”, så att plundrare ifrån österled inte skulle kunna ta sig in i den rika mälarregionen. Huruvida detta påstående är sant eller inte är inte den fråga jag tänkte lyfta här. Det som är intressant med påståendet tycker jag istället är att det existerade en rädsla för att plundrare ifrån österled skulle komma att ta sig in objudet i skärgården och vidare in i landet. En rädsla som kanske inte känns lika originell när ni läst detta.

1400-talet till 1600-talet. Till skillnad från statyn av Karl XII i Kungsträdgården i Stockholm kommer jag nu inte att peka österut, utan istället söderut, mot en av Sveriges klassiska militära kontrahenter. Danmark. Med undantag för ett par korta perioder under 1300-talet och Kristian II’s (Tyrann i svensk folkmun) styre i Stockholm under 1500-talet och ända fram till 1658 gick gränsen mellan Sverige och Danmark i södra Småland. Där E4:an går idag gick tidigare den vanligaste vandringsleden nord-syd genom Småland. Vanlig såklart även vid militära operationer. Både i och utanför krigstid har svenska och danska soldater (och skånska snapphanar under skånska kriget) härjat fram och tillbaka över denna gräns. Gårdar har plundrats på bägge sidor om gränsen och grymheter begåtts av både svenskar och danskar. Först efter freden i de skånska krigen 1679 lugnar läget ner sig i denna gränsbygd.

1788. Många krig har startat på grund av kränkningar och militära aktioner i fredstid, eller åtminstone på grund av påstådda sådana aktioner. Mer kända exempel är incidenten vid Tonkin-bukten som aldrig inträffade, men skapade positiv amerikansk opinion för Vietnamkriget, eller den sovjetiska lögnen att finska soldater attackerat en sovjetisk gränspost, vilket användes som ursäkt för att starta det som kom att bli känt som vinterkriget. I svensk historia finns det ett talande exempel när den svenska gränsposteringen vid (idag finska) Puumala attackeras av ryska soldater. Detta kom att utveckla sig till ett krig mellan Sverige och Ryssland som varade fram till 1790, med stora svenska förluster som det Viborgska gatloppet och Slaget vid Svensksund. Vissa menar dock att det mycket väl kan ha varit svenska soldater utklädda till ryska soldater som initierade skottlossningen vid Puumala, då Gustav III behövde en anledning för att gå i krig med Ryssland.

Avbildning av Wermlands fältjägarregemente på plats vid Kymmenegård den 23 augusti 1788. Bara två månader efter incidenten vid Puumala är svensk militär på plats i den östra rikshalvan för att kriga mot Ryssland.

Under världskrigen. Sverige deltog aldrig aktivt i varken det första eller andra världskriget, även om vi kom att påverkas av bägge konflikterna. De största svårigheterna drabbade svenska handelsfartyg som blev offer för krigsförande makters krigsfartyg. Exempelvis blev svenska fartyg med förnödenheter på väg till Tyskland under det första världskriget torpederade av ryska krigsfartyg. Under andra världskriget gick flera svenska fartyg på minor tillhörande flertalet stridande makter och torpederades även av både tyska och sovjetiska ubåtar på öppet hav. Även om det är svårt att belägga kränkningar av de svenska gränserna här kan man med säkerhet belägga stora inskränkningar i den svenska handeln.

Kalla kriget. Om man talar om kränkningar av svenska gränser kommer gemene man idag att tänka på det kalla kriget. Under 1950-talet rapporterades det om sovjetiska flyg som kränkt svenskt luftrum och i sin tur om svenska flyg som försvunnit över Östersjön. Den starkaste sinnebilden kommer dock ifrån 1980-talet och startar med att den sovjetiska ubåten U-137 går på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. Den officiella förklaringen ifrån sovjetisk sida är att U-137 har navigerat fel. Dock har vi här de starkaste bevisen för en kränkning av svenska gränser någonsin. När en fysisk ubåt står på ens territorium kan man fastslå med största säkerhet att en kränkning av gränserna har förekommit. Dessa bilder kablades ut över världen och alla kunde iaktta det som i högsta grad var en kränkning av svenskt territorium.

U-137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona 1981.

Det är även detta som gör andra ”observationer” svåra att verifiera. En ubåt är av naturen svår att upptäcka, då den är byggd för detta syfte. Även om man upp och ner för Sveriges östkust under 1980-talet bedrev flertalet ubåtsjakter kom ingen upp till ytan eller blev infångad. Det närmsta vi kan komma bevis av en kränkning är dock ifrån ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982, då någonting under vattnet skickar upp en nödsignal efter att svenska marinen utlöst minor den 11 oktober 1982. Att denna nödsignal var karaktäristisk för NATO-ubåtar och att en del övriga indicier från denna period pekar mot italienska ubåtar komplicerar ytterligare bilden av dessa kränkningar.

Utdrag ur krigsdagböcker från oktober 1982, där den gröna fläcken som vanligtvis är NATO-ubåtars nödsignal omnämns.

Värt att lägga märke till är dock att jag fortfarande talar om indicier. Problemet med kränkningar av suveräna nationers territorium är att dessa förhoppningsvis skall försiggå oupptäckta, varpå de som vill göra sådana kränkningar logiskt tänkt bör förbereda sig för att undgå upptäckt. Och eftersom vi i allmänheten sällan kan sätta oss in i vad som sker/skett vid alla våra gränser dygnet runt blir det svårt att bevisa något. Det är därför U-137 på grund i Gåsefjärden 1981 utgör ett av få solida bevis vi vanliga medborgare faktiskt har för att någon annan nations väpnade makt skulle ha kränkt våra svenska gränser.

Intressant fakta

Jag kommer inte att rekommendera någon läsning idag, utan istället komma med lite intressant fakta ifrån filmens värld. Incidenten med den sovjetiska U-137 på grund utanför Karlskrona 1981 blev internationellt uppmärksammad. Faktiskt så till den milda grad att BBC tänkte göra en spelfilm av denna incident. Dock kom denna idé på skam då Storbritannien under 1982 slungades ut i en väpnad konflikt med Argentina över Falklandsöarna. Rykten säger att tidigare Bond-skådisen Roger Moore var påtänkt som svensk örlogskapten.