Land skall med lag byggas

Idag blir det ett inlägg av mer filosofisk än narrativ karaktär, samtidigt som det är ett inlägg som kommer göra juristerna i min bekantskapskrets glada. Framför allt när jag slänger ur mig min grundtes; Lag är bra!

Ett problem som makthavare har haft genom historien har varit frågan kring hur man skall utöva sin makt över de områden man bestämmer över. Säg att du har lyckats invadera ditt grannland och avsätta den som var ledare där. Du vill nu införliva detta område i ditt eget område. Det är nu problemen uppstår. Ett enkelt sätt att få folket i ditt nya territorium att lyda dig är att konstant ha din beväpnade armé på plats. Dock är inte detta helt enkelt. Under krig kan din armé försörja sig på plundring och annat de tar ifrån territorierna de lägger under sig. Försöker de göra detsamma i egenskap av polisstyrka i dina nya territorier kommer du snart att ha ett uppror på halsen. Att behålla en väpnad styrka för att övervaka dina nya undersåtar kommer dessutom kosta dig ofantligt mycket. Vi stryker detta alternativ och återgår till ritbordet.

Vad sägs om att istället påtvinga dina nya undersåtar din egen religion? Du vet, den som de inte delar? Då kanske vi kan bli bundis och undvika uppror, tänkte ingen som inte är en rövhatt. Historiskt sett har ofta moroten fungerat bättre än piskan. Vad kan då en sådan morot vara? Jag kommer ge exempel på två företeelser som fungerat väl genom historien när man skall införlemma nya territorier i ens rike. Den första är, omdebatterat, skatter. Enligt morot-eller-piska-modellen jag nyss pratade om kan många tycka mig dum i huvudet just nu. Men skatter är något som visat sig bibringa en enorm stabilitet i samhället. I gamla Mesopotamien kanske du blev av med en del av din skörd i skatter, men för att inte revoltera var ju de styrande tvungna att ge något igen för detta. Så nu hade du inte bara döden som säkerhet, utan även skattebetalning OCH något till allmännytta tillbaka för det du betalat. Stora infrastrukturprojekt här inte bara Keynesianismen och 1930-talets depression till, utan var ett typiskt resultat av skattebetalning. Med bättre infrastruktur kunde även ledarna hålla bättre koll på sitt rike och snabbare ta sig runt. Postväsenden var vanligtvis något som följde på förbättrad infrastruktur. Nu hade människorna bätrte kontaktmöjligheter med de andra byarna i trakten än tidigare.

Men tillbaka till min grundtes och den andra moroten som nyttjades i stabilt samhällsbyggande; lagen. Något som fått människor att känna sig säkra är vetskapen om att det funnits någon form av rättssäkerhet. Om någon stal stora delar av ens skörd i ett samhälle utan rättssäkerhet kunde man bara vinka hejdå till den skörden. I ett samhälle med rättssäkerhet och påföljder för den som gör något dylikt blir det mindre troligt att något sådant skulle ske. Och skulle det ske finns det nu ett system som du kan vända dig till för att försöka få tillbaka din stulna skörd.

En av de första lagstiftarna vi stöter på i historien är kungen av Babylonien mellan 1792-1750 f.kr, en viss Hammurabi. Hammurabi utökade sitt rike till att omfatta nästan hela Mesopotamien tidigt under sin regeringsperiod. Dock är han framför allt känd för sina lagar, så ni kan gissa vartåt det barkar. Hammurabis lagar, om än väldigt kända, är inte de äldsta lagtexterna vi känner till. Dock är det den äldsta bevarade kilskriftstext vi känner till idag. Stentavlan med lagtexterna hittades under en fransk utgrävning 1902 och återfinns idag på Louvren i Paris. Dessa faktorer bidrar till att göra Hammurabis lagar världskända.

Hur stelen med Hammurabis lagtexter ser ut. Jag rekommenderar dock fortfarande ett besök till Louvren.

Vad står det då i dessa lagar? Man kan kort beskriva dessa lagtexter som att de ger en helt ny innebörd i devisen ”öga för öga”. Den som kan sin bibel och sitt gamla testamente kan finna en hel del likheter i de bakomliggande tankegångarna i lagstiftningen. Vi kan genom att studera dessa lagar se att man har olika syn både på brott och straff idag jämfört med då. Medan man inte finner några straffbestämmelser för mord, kan man istället finna att den som fanns skyldig till att husera en förrymd slav dömdes till döden. Vanligtvis medelst hängning, bränning eller drunkning.

Detta ger oss en fantastisk insyn i detta svunna samhälle. Delvis märker man vilka brott som är prioriterade att lagstifta om. Men även kan man se hur straffen speglar samhället. Att hängas, brännas eller dränkas till döds är väldigt offentliga avrättningsmetoder, något som leder oss till att anta att man gärna statuerade exempel med dömda brottslingar och såg avrättningar som något allmänheten hade rätt till att delta vid. Jag tänker inte gå så långt som att säga att man såg det som underhållning, för det är en mycket svårare generalisering att göra. Dock kan vi konstatera att synen på brottslighet, straff, transparens och rättssäkerhet har ändrats mycket genom historien. Samt att det är något som är viktigt för människor oavsett samhälle. Om alla agerar utifrån en rättssäkerhet där alla skall vara lika inför lagen ger det oss en känsla av rättvisa, något de flesta skriver under på som positivt.

Vad ”Öga-för-öga”-principen slutligen uppnår är omdiskuterat. Blir världen blind, monokulär eller kommer där bli en sista människa kvar med ett öga?

Rekommenderad läsning

Jag kommer idag att länka till en hemsida med Hammurabis lagar i engelsk översättning för den som är intresserad av att mer noggrannt lusläsa hur man stiftade lagar i Babylonien på 1700-talet f.kr.

http://www.duhaime.org/LawMuseum/LawArticle-105/1760-BC--Hammurabis-Code-of-Laws.aspx

För den som inte förstår den sista referensen i dagens inlägg vill jag rekommendera filmen Seven Psychopaths. Den har inget med rättshistoria att göra. Den är bara bra.