Japanska kejsare i modern tid

Jag har tidigare skrivit om japansk historia. Då skrev jag om vår bild av ninjan respektive samurajen, två figurer starkt förknippade med japansk medeltid och Edo-perioden 1603-1868. Missade du det inlägget kan du finna det här.

Jag kommer börja dagens inlägg där det ovan länkade tog slut, nämligen 1868. Under Edo-perioden var kejsarmakten relativt svag, vilket antyds av namnet perioden fått. Tokugawashogunatet styrde nämligen ifrån Edo, senare omdöpt till Tokyo, medan kejsarmakten traditionellt utgick ifrån kejsarstaden i Kyoto. Den japanske kejsaren sades vara av gudomligt ursprung. Detta hade japanerna varit övertygade om sedan urminnes tider. Det är även ett av de fundament som kejsarmakten varit uppbyggd kring.

En del av kejsarpalatset i Kyoto. I och med Meijirestaurationen flyttades kejsarens kabinett till Tokyo, men vissa ceremonier äger fortfarande rum i kejsarpalatset i Kyoto.

Det är dock problematiskt att avgöra när den första japanska kejsaren tillträdde, då flertalet av de gamla källor som beskriver de japanska kejsarna är svåra att avgöra huruvida de är fakta eller fiktion. I Sverige har vi liknande bekymmer i kungalängden, då Göticismen upptogs som sanning under Karl IX styre och därmed slängde in flertalet fiktiva kungar i kungalängden. Sittande kung Karl XVI Gustav borde egentligen vara Karl X Gustav om man räknar bort de fiktiva kungarna. Att man inte med säkerhet kan belägga alla japanska kejsares existens kan bidra till myten om deras gudomlighet sedan urminnes tider.

Vad vi dock vet är att kejsarmakten kommer att bli starkare i Japan under 1800-talet och den så kallade Meijirestaurationen. Detta är en av de mest omvälvande samhällsförvandlingar Japan har sett. Många menar att Meijirestaurationen ägde rum för att stå emot trycket utifrån från den västerländska imperialismen, som tydligt hade manifesterat sig i Japan när Matthew Perry (inte skådisen från Friends) dök upp med sina svarta fartyg 1855. Den isolationistiska attityd och det oerhört stabila (men verkligen inte progressiva) feodalsystem som Tokugawashogunatet förespråkat i nästan 300 år syntes nu ohållbart. Nu vidtog flertalet revolutionerande förändringar i det japanska samhället, vilka skulle hjälpa till att slunga in Japan som en ledande makt under 1900-talet. Redan 1905 skulle Japan lyckas besegra jätten Ryssland i ett krig.

Exempel på ändringar man genomförde i det japanska samhället under Meijirestaurationen kan nämnas omskolningen av Samurajerna, ett lagsystem byggt på ”naturlagar” istället för traditioner man avfärdade som ”onda seder”, ett utsuddande av klassgränserna och internationell efterforskning för att försöka stärka det imperialistiska styret. Den japanska utvecklingen fullkomligt springer framåt under dessa år för att teknologiskt komma ikapp de andra imperierna i världen. Den explosionsartade industrialisering som äger rum i Japan under denna period är ofta en källa till stolthet hos dagens japaner.

År 1868 sitter kejsare Mutsuhito på den japanska kejsartronen. Namnet Meiji fick han post mortem, likt alla japanska kejsare. Meiji kan liknas vid ”den upplyste”. En enkel parallell att dra är den italienska självbetitlade renässansen. Mutsuhitos tid som kejsare var mellan 1867-1912 (han var 12 år gammal vid tillträdet) och har därför fått bli synonym med Meijirestaurationen. Hur mycket han själv hade att påverka är dock omdiskuterat. Meijirestaurationen var en samhällsförändring som kom mer uppifrån än nerifrån. Även om man ofta ser det som en period där kejsaren får mer att säga till om är det mer rätt att se det som en period när makten går från shogunen till den regering av samurajer som upprättas för att styra landet tillsammans med kejsar Mutsuhito. Mellan 1894-95 och sedan 1904-05 kommer Japan att utkämpa och vinna krig mot i tur och ordning Kina och Ryssland. Huruvida kejsar Mutsuhito var för eller emot dessa krig är svårt att avgöra med dagens källor. Vad vi vet är att Japan i sekelskiftet kring 1900-talet i alla fall påbörjar en expansiv imperialism. Mutsuhito avlider 1912 och efterträds av sin son som skulle bli känd som Kejsare Taisho.

Kejsar Mutsuhito. Man kan se på kläderna att han redan hade börjat adoptera det europeiska herrmode som varit gällande de senaste dryga 200 åren. Om man inte hade uniform så skulle man ha kostym eller frack, moden som utgick ifrån militära uniformer.

Nationalismen och militarismen kommer att öka i Japan under den första halvan av 1900-talet. Det politiska läget är minst sagt turbulent under 1920-talet, när kommunistiska krafter arbetar mot att avskaffa monarkin och det som återstår av feodalsamhället, samtidigt som högerextrema krafter ifrån militären förföljer kommunisterna. Radikaler ifrån Kommunistpartiet försöker och misslyckas med att avrätta tronarvingen Hirohito, som senare tillträder som kejsare 1926. Förföljelserna från högerkrafterna är kraftiga och militären får mer och mer makt. Den japanska demokratin kan dödförklaras när högerextrema krafter från militären tar livet av landets premiärminister Inukai Tsuyoshi den 15 mars 1932. Makten ligger nu reellt i militärens händer även om kejsaren officiellt är statsöverhuvud. Hirohito tar en mer tillbakadragen och symbolisk roll.

Hirohito bröt dock en tradition precis innan den japanska attacken på USA och Pearl Harbor. Vid ett regeringssammanträde med ministrarna som hetsade mot krig valde Hirohito att frångå traditionen där baron Yoshimichi Hara talade för honom. Väldigt få hade fått den stora äran att höra kejsarens röst. Hirohito reste sig upp framför ministrarna och tog fram en papperslapp med en dikt ifrån hans farfar, kejsar Meiji.

”Jag tror att alla världens folk är bröder, så varför är då vinden och vågorna så oroliga nu för tiden?”  

Uttalandet sägs ha gjort politikerna försiktiga i förstone, då de försäkrade kejsaren om att krig bara var en sista utväg. Som vi vet var det dock precis den väg som valdes. Detta kan ses på två sätt. Delvis som att det finns en viss respekt och högaktning för kejsaren, då man kör detta igenom honom och förvåning uppstår när han bryter praxis. Men det kan även ses som ett tecken på att kejsaren ändå saknade reell makt, då man snart var inbegripna i det krig med USA som militären hade önskat.

Vissa historiker argumenterar att det andra världskriget började redan med Japans invasion av Manchuriet 1937. Andra menar att hela perioden 1904-1945 kan ses som ett stort världskrig som startar med Japans krig mot Ryssland. Man kan hur som helst sammanfatta denna period i Japans historia som en av närmast konstant krig tills det att USA släpper atombomberna på Nagasaki och Hiroshima. Det var kejsar Hirohito själv som via radio berättade för det japanska folket att man hade kapitulerat. Detta var något oerhört, då gemene japan aldrig tidigare hade haft möjligheten att höra kejsaren tala. Något som var än mer enastående var att kejsar Hirohito själv i denna radiosändning avlivade myten om sin egen gudomlighet.

Kejsar Hirohito satt kvar som monark ända fram till sin död 1989. En ny konstitution implementerades i Japan där makten skulle utgå demokratiskt ifrån folket och kejsaren sitta kvar som ett symboliskt statsöverhuvud, likt modellen i flertalet europeiska konstitutionella monarkier. Resten av Hirohitos styre kom att karaktäriseras av fred och kraftig tillväxt. På ett halvt sekel gick Japan från att vara ett land i ruiner till att bli världens näst största ekonomi. Idag sitter Hirohitos son Akihito som kejsare.

Kejsar Hirohito.

Rekommenderad läsning

Vill man lära sig mer om kejsar Hirohito och den långa, men komplicerade tid han innehade kejsardömet rekommenderar jag att man läser EmperorHirohito and Showa Japan: A Political Biography där författaren Stephen Large tagit ställning till flertalet både japanska och engelskspråkiga källor för att måla ett så brett som möjligt porträtt över denna historiska figur.