Jag har tidigare
skrivit om japansk historia. Då skrev jag om vår bild av ninjan respektive
samurajen, två figurer starkt förknippade med japansk medeltid och Edo-perioden
1603-1868. Missade du det inlägget kan du finna det här.
Jag kommer börja
dagens inlägg där det ovan länkade tog slut, nämligen 1868. Under Edo-perioden
var kejsarmakten relativt svag, vilket antyds av namnet perioden fått.
Tokugawashogunatet styrde nämligen ifrån Edo, senare omdöpt till Tokyo, medan
kejsarmakten traditionellt utgick ifrån kejsarstaden i Kyoto. Den japanske
kejsaren sades vara av gudomligt ursprung. Detta hade japanerna varit
övertygade om sedan urminnes tider. Det är även ett av de fundament som
kejsarmakten varit uppbyggd kring.
En del av kejsarpalatset i Kyoto. I och med Meijirestaurationen flyttades kejsarens kabinett till Tokyo, men vissa ceremonier äger fortfarande rum i kejsarpalatset i Kyoto. |
Det är dock
problematiskt att avgöra när den första japanska kejsaren tillträdde, då
flertalet av de gamla källor som beskriver de japanska kejsarna är svåra att
avgöra huruvida de är fakta eller fiktion. I Sverige har vi liknande bekymmer i
kungalängden, då Göticismen upptogs som
sanning under Karl IX styre och därmed slängde in flertalet fiktiva kungar i
kungalängden. Sittande kung Karl XVI Gustav borde egentligen vara Karl X Gustav
om man räknar bort de fiktiva kungarna. Att man inte med säkerhet kan belägga
alla japanska kejsares existens kan bidra till myten om deras gudomlighet sedan
urminnes tider.
Vad vi dock vet
är att kejsarmakten kommer att bli starkare i Japan under 1800-talet och den så
kallade Meijirestaurationen. Detta är en av de mest omvälvande
samhällsförvandlingar Japan har sett. Många menar att Meijirestaurationen ägde
rum för att stå emot trycket utifrån från den västerländska imperialismen, som
tydligt hade manifesterat sig i Japan när Matthew Perry (inte skådisen från
Friends) dök upp med sina svarta fartyg 1855. Den isolationistiska attityd och
det oerhört stabila (men verkligen inte progressiva) feodalsystem som
Tokugawashogunatet förespråkat i nästan 300 år syntes nu ohållbart. Nu vidtog
flertalet revolutionerande förändringar i det japanska samhället, vilka skulle
hjälpa till att slunga in Japan som en ledande makt under 1900-talet. Redan
1905 skulle Japan lyckas besegra jätten Ryssland i ett krig.
Exempel på
ändringar man genomförde i det japanska samhället under Meijirestaurationen kan
nämnas omskolningen av Samurajerna, ett lagsystem byggt på ”naturlagar”
istället för traditioner man avfärdade som ”onda seder”, ett utsuddande av
klassgränserna och internationell efterforskning för att försöka stärka det
imperialistiska styret. Den japanska utvecklingen fullkomligt springer framåt
under dessa år för att teknologiskt komma ikapp de andra imperierna i världen.
Den explosionsartade industrialisering som äger rum i Japan under denna period
är ofta en källa till stolthet hos dagens japaner.
År 1868 sitter
kejsare Mutsuhito på den japanska kejsartronen. Namnet Meiji fick han post
mortem, likt alla japanska kejsare. Meiji kan liknas vid ”den upplyste”. En
enkel parallell att dra är den italienska självbetitlade renässansen. Mutsuhitos
tid som kejsare var mellan 1867-1912 (han var 12 år gammal vid tillträdet) och
har därför fått bli synonym med Meijirestaurationen. Hur mycket han själv hade
att påverka är dock omdiskuterat. Meijirestaurationen var en samhällsförändring
som kom mer uppifrån än nerifrån. Även om man ofta ser det som en period där
kejsaren får mer att säga till om är det mer rätt att se det som en period när
makten går från shogunen till den regering av samurajer som upprättas för att
styra landet tillsammans med kejsar Mutsuhito. Mellan 1894-95 och sedan 1904-05
kommer Japan att utkämpa och vinna krig mot i tur och ordning Kina och
Ryssland. Huruvida kejsar Mutsuhito var för eller emot dessa krig är svårt att
avgöra med dagens källor. Vad vi vet är att Japan i sekelskiftet kring
1900-talet i alla fall påbörjar en expansiv imperialism. Mutsuhito avlider 1912
och efterträds av sin son som skulle bli känd som Kejsare Taisho.
Nationalismen och
militarismen kommer att öka i Japan under den första halvan av 1900-talet. Det
politiska läget är minst sagt turbulent under 1920-talet, när kommunistiska
krafter arbetar mot att avskaffa monarkin och det som återstår av
feodalsamhället, samtidigt som högerextrema krafter ifrån militären förföljer
kommunisterna. Radikaler ifrån Kommunistpartiet försöker och misslyckas med att
avrätta tronarvingen Hirohito, som senare tillträder som kejsare 1926.
Förföljelserna från högerkrafterna är kraftiga och militären får mer och mer
makt. Den japanska demokratin kan dödförklaras när högerextrema krafter från
militären tar livet av landets premiärminister Inukai Tsuyoshi den 15 mars
1932. Makten ligger nu reellt i militärens händer även om kejsaren officiellt
är statsöverhuvud. Hirohito tar en mer tillbakadragen och symbolisk roll.
Hirohito bröt
dock en tradition precis innan den japanska attacken på USA och Pearl Harbor.
Vid ett regeringssammanträde med ministrarna som hetsade mot krig valde
Hirohito att frångå traditionen där baron Yoshimichi Hara talade för honom. Väldigt
få hade fått den stora äran att höra kejsarens röst. Hirohito reste sig upp framför
ministrarna och tog fram en papperslapp med en dikt ifrån hans farfar, kejsar
Meiji.
”Jag tror att alla världens folk är bröder, så
varför är då vinden och vågorna så oroliga nu för tiden?”
Uttalandet sägs
ha gjort politikerna försiktiga i förstone, då de försäkrade kejsaren om att
krig bara var en sista utväg. Som vi vet var det dock precis den väg som
valdes. Detta kan ses på två sätt. Delvis som att det finns en viss respekt och
högaktning för kejsaren, då man kör detta igenom honom och förvåning uppstår
när han bryter praxis. Men det kan även ses som ett tecken på att kejsaren ändå
saknade reell makt, då man snart var inbegripna i det krig med USA som
militären hade önskat.
Vissa historiker argumenterar
att det andra världskriget började redan med Japans invasion av Manchuriet 1937.
Andra menar att hela perioden 1904-1945 kan ses som ett stort världskrig som
startar med Japans krig mot Ryssland. Man kan hur som helst sammanfatta denna
period i Japans historia som en av närmast konstant krig tills det att USA
släpper atombomberna på Nagasaki och Hiroshima. Det var kejsar Hirohito själv
som via radio berättade för det japanska folket att man hade kapitulerat. Detta
var något oerhört, då gemene japan aldrig tidigare hade haft möjligheten att
höra kejsaren tala. Något som var än mer enastående var att kejsar Hirohito själv
i denna radiosändning avlivade myten om sin egen gudomlighet.
Kejsar Hirohito
satt kvar som monark ända fram till sin död 1989. En ny konstitution implementerades
i Japan där makten skulle utgå demokratiskt ifrån folket och kejsaren sitta
kvar som ett symboliskt statsöverhuvud, likt modellen i flertalet europeiska
konstitutionella monarkier. Resten av Hirohitos styre kom att karaktäriseras av
fred och kraftig tillväxt. På ett halvt sekel gick Japan från att vara ett land
i ruiner till att bli världens näst största ekonomi. Idag sitter Hirohitos son
Akihito som kejsare.
Kejsar Hirohito. |
Rekommenderad läsning
Vill man lära sig
mer om kejsar Hirohito och den långa, men komplicerade tid han innehade
kejsardömet rekommenderar jag att man läser EmperorHirohito and Showa Japan: A Political Biography där författaren
Stephen Large tagit ställning till flertalet både japanska och engelskspråkiga
källor för att måla ett så brett som möjligt porträtt över denna historiska
figur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar