Karl XII:s död - Del 1

Karl XII är en av Sveriges mer omstridda kungar. Många har försökt göra honom till en symbol för det de själva står för. Allt ifrån de högerextrema svenskar som lyft fram honom som ett föredöme då han krigade mer än de flesta andra svenska regenter gjorde till de vänsterpolitiskt inriktade svenskar som lyft fram Karl XII som en god förebild då fler invandrare kom till Sverige än under någon dittills regerande konung i Sveriges historia. Karl XII var en mycket mer komplicerad regent än något av dessa två påståenden vill påskina och hans arv debatteras det alltjämt friskt om. Idag kommer jag dock att dissekera ett specifikt skeende av Karl XII:s liv, nämligen det absolut sista. Ett skeende som likt det mesta i denna monarks liv är kontroversiellt och omgärdat av mängder med hypoteser, bra som dåligt underbyggda sådana. Framför allt anser jag dock att Karl XII:s mordgåta är ett strålande exempel på hur historievetenskapen ligger ljusår före det allmänna historiska vetandet.

Karl XII hade många egenheter för sig. I ett århundrade där nästan alla monarker klädde sig i peruk vägrade han. Delvis på grund av en dålig erfarenhet, delvis på grund av att han fann dem obekväma.

Men vad är då det allmänna vetandet om Karl XII:s dödstillfälle? Den direkta dödsorsaken är en projektil, möjligen en knapp, som har trängt in i kungens huvud vid vänster tinning och kommit ut igen på andra sidan. Projektilen fann sitt mål den 30 november 1718 vid Fredrikstens fästning utanför Fredrikshald, en ort i norska Östfold som idag heter Halden. Huruvida projektilen kom ifrån ett norskt eller svenskt vapen är i allmänhet osäkert och de flesta brukar rycka på axlarna åt denna osäkerhet som vore det ett intressant, men olösligt mysterium.

Olösligt är det knappast. Tekniska bevis, vittnesutsagor och matematik kan hjälpa till att belysa vad som hände den där kvällen i sydöstra Norge. Till att börja med har Karl XII lyfts ur sin sista vila vid fyra tillfällen: 1746, 1799, 1859 och 1917. Detta har bland annat gett oss kunskapen om att hålet i Karl XII:s huvud skapades av en projektil som hade en diameter om ca 19,5 mm. Alltså måste projektilen som träffade honom ha haft en diameter om mellan 18-20 mm. Dessutom kan vi fastställa att denna projektil inte var gjord i bly, då man vid en skallröntgen inte fann några spår av bly i den bortgångne kungens huvud. Man fann däremot bly i kungens fot ifrån den skottskada han ådrog sig på sin födelsedag 1709. Bly försvinner nämligen inte. Vad kan vi sluta oss till ifrån detta? För det första att den projektil som tog kungen av daga inte kom från en norsk musköt. Norska musköter kunde visserligen avfyra projektiler som inte var i bly, men inga med en diameter utanför 16,5-17,3 mm. Alltså kan projektilen som tog kungen av daga inte ha kommit ifrån en norsk musköt. Kan projektilen då ha kommit ifrån norskt artilleri?

Fotografier från likbesiktningen 1917. 

Med tanke på att hålet satt i vänstra sidan av skallen borde skottet ifall det var norskt ha kommit ifrån någon av positionerna Mellemberget eller Overberget, vilka låg på ungefär 430 respektive 625 meters avstånd. Eftersom kulan inte var i bly måste den då ha varit i järn eller någon annan metall. Sådana kulor laddade norrmännen ibland sitt artilleri med. Problemet är dock att de kulorna är av en större kaliber än hålet i Karl XII:s skalle – nämligen 22 mm. Alltså är det inte heller troligt att norskt artilleri låg bakom hålet i konungen. Nu börjar historien om kulknappen som tog livet av kungen kanske inte låta så tokig ändå.

Den hypotesen fick mer liv i sig när smedmästare Carl Hjalmar Andersson beredde sig en grusgång på sin gård i norra Halland år 1924. I Halland existerade en historia om hur en soldat vid namn Nordstierna, som den 30 november 1718 befann sig i närheten av kungen skall ha plockat upp den projektil han såg passera genom kungen och sedan slå in i en bergvägg. Knekten Nordstierna tog med sig denna knapp hem till Öxnevalla efter Varberg efter detta norska fälttåg. Där skall han ha berättat för sina grannar och vänner att det var denna knapp som tagit livet av Karl XII.

Nordstierna började dock känna sig illa till mods med att ha knappen i sin ägo och gick till sockenprästen för att be om råd. Sockenprästen skall ha rått Nordstierna att kasta bort knappen för att bli av med sin oro, råd som Nordstierna följde. Knappen hamnade i jorden. Tvåhundra år senare gjorde man ett grustag på platsen. Ett grustag som smedmästare Andersson skall ha besökt för att hämta material till grusgång. När han började sprida gruset fann han knappen. Ifall denna historia stämmer, vilket vi inte kan vara helt säkra på, så lämnar den oss med vidare fynd.

Knappen i fråga hade en diameter på 19,5 mm. Samma diameter som hålet i Karl XII:s skalle. Knappen var gjord av bly, men med ett hölje av mässing, en legering som inte lämnar rester efter sig som den mjuka metallen bly gör.

Huruvida knekten Nordstierna verkligen hade med sig en knapp, eller slängde ifrån sig någon från Norge medhavd knapp kan vi inte kontrollera. Berättelsen är fantastisk och kan vara sann, men man bör vara försiktig med att dra allt för stora växlar på den.

Den uniform Karl XII bar vid dödsögonblicket. Står
idag utställd på Livrustkammaren i Stockholm.
Notera även den norska leran som sitter kvar nere
till vänster.

Med de tekniska bevis vi kan lita till kan vi dock fastställa följande. Konungen blev skjuten med en specialprojektil som inte kom ifrån norska gevär eller kanoner. Den kom med största sannolikhet ifrån ett svenskt gevär eller musköt, då de klarade av den grövre kaliber som projektilen var av. Med tanke på projektilens kraft och ingångsvinkel kan vi alltså sluta oss till att den med största säkerhet avfyrades mellan de norska kanonerna på Mellemberget och Overberget och den svenska monarken. Antagligen mycket närmre den sistnämnde.

Det var antagligen någon i svensk tjänst som tog kungen av daga. Ett lönnmord med andra ord. Men vem var det som gjorde det? Och vad menar jag när jag säger att Karl XII:s död är ett strålande exempel på hur historievetenskapen ligger ljusår före den allmänna historiska vetskapen? Få reda på det i nästa inlägg.