Tulpanfeber i Nederländerna

Att studera historia är att studera alla ämnen. Oavsett vilken disciplin som intresserar dig kommer den disciplinen ha en egen historia. Allt ifrån framväxten av Heavy Metal i norra England till bomullsframställningen i Indien. Det är därför själva disciplinen historia i sig är så pass svår att överskåda och ofta brukar delas in i olika underdiscipliner som exempelvis Idéhistoria (som även den har flera underdiscipliner), politisk historia eller sjukdomshistoria. Idag kommer vi ta en titt på historia ur perspektivet av det enda ämnet jag har kuggat en universitetstentamen i; Ekonomi.

Ekonomisk historia är oerhört intressant och man kan förklara flera av världens stora historiska skeenden genom att följa hur pengarna i de olika samhällena vandrat. Vi kan även se att många av de samhällen och civilisationer som växt sig stora och starka genom historien inte behövt göra det genom militär kraft, utan kunnat klara sig genom handel. Fred är dessutom en mycket bättre förutsättning för handel än vad krig är. Under medeltiden ser vi exempelvis hur den Indiska Oceanen fungerar som marknadsplats för handelsmän från den afrikanska östkusten, arabiska halvön, Indien, Kina och Sydostasien. I Europa har vi ofta kommit att se medeltiden som en mörk övergångsperiod, vilket delvis är felaktigt och delvis kraftigt eurocentriskt. Dock kunde inte de europeiska civilisationerna och samhällena mäta sig med de som handlade på den Indiska Oceanen samtidigt. Den kommers som ägde rum här gjorde många handelsmän och härskare, och i förlängningen, deras samhällen väldigt rika och diversifierade. De olika handelscenter som fanns på Indiska Oceanen blev även kulturellt korspollinerade av varandra. Varför heter exempelvis huvudstaden, tillika den största staden i dagens Tanzania, Dar es Salaam? Ett arabiskt namn i en swahili-talande region? Detta beror på det enorma och goda utbyte afrikanerna i Dar es Salaam hade med de arabiska köpmän som handlade med dem över Indiska Oceanen i hundratals år.

Vissa filosofer och ekonomer har även vänt sig till historien för att finna exempel att använda sig av när de skall skapa ekonomiska teorier. Man kan följa ekonomisk idéhistoria tydligt genom historien och därmed se hur olika staters och härskares ekonomiska policys kommit att påverka skeendena i omvärlden. Exempelvis hade Storbritannien kanske inte lyckats så bra i sina koloniala äventyr som de gjorde om inte merkantilismen hade varit en allmänt rådande ekonomisk doktrin under den tid de koloniserade andra delar av världen. Den värld vi lever i idag hade nog inte sett ut som den gör om det inte vore för de ekonomiska doktriner som efterföljdes av Ronald Reagan och Margaret Thatchers (idag känd som neoliberalism) administrationer under 1980-talet, som ett led i att skapa en konsumentkraft och stor ekonomi som Sovjetunionen inte skulle kunna mäta sig med. Och precis som det finns historiska exempel på makroekonomiska verktyg som fungerar finns det även exempel på sådana verktyg som inte fungerar.

Ett sådant exempel kan man hämta ifrån 1600-talets Nederländerna, där nästan hela marknaden kom att krascha på grund av något så banalt som tulpanlökar. Under 1590-talet lyckades den botaniska trädgården i Leiden få tag på tulpanlökar som botanikern Carolus Clusius tagit med sig ifrån Turkiet. Tulpanerna blev snabbt populära i Nederländerna. Så populära så att den botaniska trädgården i Leiden snart hade blivit utsatt för sin första stöld av tulpanlökar. Nu började rika holländska köpmän att handla med tulpanlökar, vilket snabbt blev på modet. Det blev populärt att odla tulpaner i hela Nederländerna och även utanför landet kom det att bli en stor efterfrågan på tulpanlökar. Det är först fyrtio år efter tulpanernas introducerande i Nederländerna som det börjar gå utför.

En samtida teckning över hur den botaniska trädgården vid Leiden såg ut

Under hösten 1636 börjar människor som vanligt att handla med tulpanlökar. Men nu har tron på tulpanlökarna och deras möjlighet att göra förmögenheter för smarta börsklippare stigit till aldrig tidigare anade höjder. I allmänhet var man övertygad om att kärleken för tulpaner skulle vara i evighet och att det alltid skulle finnas en enorm efterfrågan på de lökar som fanns i cirkulation. Och över hösten 1636 och även vintern -36/37 håller denna mani i sig. Priserna på tulpanlökar mångdubblas över väldigt korta tidsperioder. Vissa skarpa klippare kunde göra sig förmögenheter på bara några dagar genom att investera i några lökar en dag och sälja dem vidare för ett mycket högre pris några dagar senare. Inte nog med att tulpanlökarna kom att anta likheter med stora och populära aktiebrev och optioner, man kunde nu även köpa optioner på tulpanlökar som ännu inte existerade. Som exempel på en marknad som höll på att spåra ur kan nämnas den absolut dyraste tulpanlöken som fanns på marknaden, Semper Augustus. En sådan lök kostade som högst uppmätt 30 000 Gulden, motsvarande 200 genomsnittliga årslöner vid tiden.

Även om de är vackra kanske de inte är värda 200 årslöner.

Vad hände sedan? Under januari 1637 steg bubblan till bristningsgränsen. Detta av det enkla skälet att man nu började närma sig våren och att flertalet lökar snart skulle slå ut i tulpaner, vilket är deras natur. I samband med blomningen skulle man även få svar på hur vissa lökar (som människor hade köpt optioner på) fortplantats. Marknaden började bli nervös. Den 3 februari kunde man sen märka att botten var på väg ur tulpanmarknaden. Under en auktion av tulpanlökar i Haarlem nådde ingen av lökarna upp till utropspriset. Bubblan sprack inte riktigt ännu, då man bara två dagar senare höll en rekordauktion i Alkmaar. Det skulle dock inte bli högre priser på tulpanlökar än den 5 februari 1637.

Bland de som gjort misstaget att hoppa på tåget för sent eller inte sälja sina tulpanlökar i tid gick nu plötsligt sanningen upp. De ägde inte mycket mer än några tulpanlökar, som ingen dessutom var intresserad av att köpa. Och de hade ofta ruinerat sig eller belånat sig för att få tag på tulpanlökarna från första början. När tulpanlökarna sedan började stå i blom i Nederländerna under våren 1637 hade priserna på tulpanlökar landat ungefär där de låg innan hela bubblan drog igång under hösten. Den holländska marknaden hade dock hunnit med att få sig en rejäl törn.

Rekommenderad läsning

Anne Goldgar skrev 2007 Tulipmania som handlar om dessa månader i Nederländerna. För mer personligt anknutna historier från denna tid rekommenderar jag att man vänder sig till denna text.