Hur vi ser på historien

Hur vi ser på världshistorien kommer alltid att påverka oss. Ett vanligt mänskligt drag är att utse sig själv, ens egna civilisation och samhälle till det mest utvecklade någonsin, som om allt som hänt i världshistorien innan det bara byggde upp till ens egen verklighet. Detta är ett oerhört arrogant sett att se på historien, då man därmed reducerar de 4,5 miljarder år vår planet har existerat till en simpel prolog. Och när någon om 100 år gör exakt samma sak och beskriver sig själv och sitt samhälle som toppen av världens utveckling har vårat samhälle också blivit reducerat till en del av ovan nämnda prolog. Det kommer att hända och det känns inte så skönt, va?

Hur vi ser på vår historia blir därmed av största vikt. Att förstå att vi och vår värld konstant förändras beroende på de tusentals faktorer vi som människor kommer i kontakt med dagligen hjälper oss att inse vår del i världshistorien och dess utveckling.

Först vill jag attackera myten om att historien skapas av ”stora män” (med detta menar jag enskilda individer, men de individer som lyfts fram brukar ofta vara vita män). Vi måste inse att dessa människor får positiva eftermälen för att de kan se till att ge sig själva det. En av våra mest kända svenska kungar, Gustav Vasa, är ett strålande exempel på en kung som såg till att sprida falska, men positiva, historier om sig själv. Detta har idag gett honom stämpeln som en Sveriges landsfader som med sina egna händer kastade ut den lede dansken ur huvudstaden 1523, efter att (såklart) ha uppfunnit Vasaloppet. I verkligheten måste vi inse att Gustav Vasa aldrig hade kunnat komma till den position han gjorde utan sina politiska förbindelser i Tyskland, det faktum att han lyckades med sin plan och framför allt att han fick med sig större grupper människor på sina idéer.

Historiska skeenden hade aldrig kommit till pass om inte MÅNGA människor hade velat att det skulle ske eller ifall det inte fanns en eller flera bidragande strukturer eller institutioner som hjälpte skeendet. För enkelhetens skull hänger vi gärna upp dylika skeenden på enskilda människor och årtal, vilket man ofta märker är en grov förenkling av ett ganska dynamiskt skeende när man börjar studera det hela lite närmre.

Vidare vill jag mena att vår historia inte tillhör bara människorna. För att förstå vår historia måste vi även tillskriva makt till faktorer som är utom människors kontroll. En händelse som digerdöden och dess härjningar i Europa under 1300-talet måste ses som ett samspel mellan flertalet faktorer. Delvis bakterien Gersinia Pestis, delvis de löss som bar på bakterien, delvis de råttor som spred lössen och sjukdomen med handelsfartygen, delvis de handelsinstitutioner människorna hade inrättat, delvis den religion som var förhärskande, eftersom den blev en förklaring till sjukdomen. Listan kan självklart göras längre, men jag tror att jag hamrat hem min poäng. Naturkatastrofer, sjukdomsmutationer och väder är faktorer vi människor inte kan påverka, men de kan komma att spela in starkt på hur historien utspelar sig.

Bara för att sätta det hela i lite perspektiv kan man räkna utifrån att vår planet beräknas vara runt 4,5 miljard år gammal. Detta är på tok för lång tid för att vi ska kunna greppa det. Vår medellivslängd, ökande som den än må vara, är bara en spott i oceanen av den tiden vår planet har existerat. Om man skulle räkna jordens existens som 24 timmar, så skulle människans närvaro som art på denna planet motsvara 15 sekunder av dessa 24 timmar.

Börjar det kännas tröstlöst? Känns det jobbigt att jag tillskriver bakterien Gersinia Pestis en större historisk betydelse än vad jag tillskriver dig, min läsare? Misströsta inte! Även om historien inte alltid är så enkel som man vill tro, eller ifall enskilda människor blir tillskrivna för mycket betydelse, tror jag på mänskligheten. Vad har vi inte lyckats uträtta på dessa ”15 sekunder”? De flesta av oss har idag en manick i fickan som kan användas till att söka upp oändligt med information eller kommunicera med vår kinesiske vän 7 tidszoner bort. Vi har varmrökt fjällröding, kunskapsutbyten mellan länder och universitet, vattenrutschkanor, mänskliga rättigheter och hämtpizza. Vår kultur är otroligt mångfacetterad och vi har lyckats åstadkomma mycket gott och även forma vår planet mer än någon annan art (sug på den, T-Rex!) som någonsin har bevandrat den, både på gott och ont. Och det är tillsammans, vi människor i grupp, över nations- och språkbarriärer som vi lyckats med detta, och varje dag lyckas påverka världen, på ett sätt som jag i alla fall ser som positivt. Även om vi sällan lär oss av historien, begår hemskheter mot varandra och kanske får vår plats i historieböckerna tagna av en bakterie, tror jag på människan.

Lär man sig se människan när man läser historia, då lär man sig se historia.

Rekommenderad litteratur

Jag vill idag rekommendera Robert B. Marks bok Den Moderna Världens Ursprung (Origins of the modern world, 2002, Rowman & Littlefield). Denna bok kommer rekommenderas fler gånger på denna blogg, men angående hur vi ser på vår historia finns det knappast något mer passande alster.