En kunglig historia

Mitt namn är Robert Lekström och jag är historiker. Eller ja, för tillfället kan jag inte skylta med mer än en kandidatexamen som akademisk merit inom ämnet, men jag arbetar på det. Att driva en blogg om historiska fakta, roligheter, myter och tråkigheter är mitt sätt att få utlopp för mitt borderline-nördiga historieintresse. Och förhoppningsvis lyckas jag roa och kanske till och med bilda någon under processen.

När jag nu skriver mitt första inlägg är pressen på mig stor. Vad kommer det handla om? Kommer jag finna det roligt? Är killen dum i huvet? Detta är bara några av de frågor du som läsare borde ställa dig just nu. Källkritik är A och O inom historiedisciplinen.

Jag kommer att ta min start i krig och militärhistoria, vilket säkerligen gör vissa av er oerhört glada. Historiker gillar krig, om enbart för att de är enkla narrativ. De innehåller ett utbrott i ena änden, några betydande slag i mitten, och ett fredsdatum i slutet. Sedan kan man inte heller förneka att krig är en av de krafter som formar vår omvärld. Att ”förändring är den enda konstanten” och att världen konstant förändras är två satser vi alla nog kan hålla med om. Dock är krig något som brukar kunna driva på tempot av världens utveckling och därmed utgöra en vattendelare mellan två olika sorters styrelseskick.

Dagens intressanta faktum jag tänkte berätta om är att Jean Baptiste Bernadotte, senare känd som den svenska kungen Karl XIV Johan, under sin tid som marskalk i den franska armén lyckades besegra svenska soldater utan att avlossa ett enda skott.

Historien utspelar sig den 6 november 1806. Sverige var(för tillfället) en del av den allians som stod emot den allians som Napoleon och fransmännen utgjorde en majoritet av. Vilken sida Sverige stod på skulle komma att ändra sig två gånger till innan krigen tog slut 1815. De svenska styrkorna jag skriver om är två regementen livgrenadjärer plus några hundra kavallerister på väg hem mot Sverige efter en reträtt ifrån Lauenburg, en ort i Schleswig-Holstein. Svenskarna hade marscherat till Lübeck och fått order om att packa ned sina vapen i väntan på fartygen som skulle föra dem hemåt. När vapnen väl var nedpackade kom den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte. Snacka om timing. De svenska soldaterna kapitulerade inför Bernadotte och lät sig tas som fångar.

Här kan man tänka sig att leka med alternativhistoria lite. Om de svenska soldaterna inte hade fått order om att packa ned sina vapen, hade de då hamnat i skottväxling med fransmännen? Antagligen. Fanns det en chans att en svensk soldat i så fall hade råkat såra eller till och med döda den man som senare kom att bli sveriges kung? Möjligheten finns, men gissningsvis hade Bernadotte i egenskap av befälhavare för den trupp som nu stötte på de svenska regementena, haft en mer tillbakadragen roll i ett mindre slag av denna typ. Intressant som det än kan vara att spekulera i alternativ historia, finner vi det allt som oftast fruktlöst.

Man kan dock argumentera att de omständigheter som nu rådde i Lübecks hamn denna novemberdag för över 200 år sedan öppnade vägen till den svenska tronen för ätten Bernadotte. En av de officerare inom den svenska hären som Jean Baptiste Bernadotte stötte på och samtalade med var den svenske greven Gustaf Mörner. De två officerarna gjorde bland annat en överenskommelse för hur de svenska soldaterna tillika franska krigsfångarna skulle transporteras söderut. Mörner och Bernadotte kom att göra gott intryck på varandra under dessa överenskommelser.

Gustaf Mörner var fyra år senare med vid den urtima riksdag som hölls i Örebro i syfte att utse en ny tronföljare. Även om Gustaf Mörner inte föreslog Bernadotte som svensk tronföljare sägs han ha gått i god för Bernadotte när kung Karl XIII bad om hans åsikt. Resten är, som man säger, historia. Det vi med stor säkerhet i alla fall kan sluta oss till är att historien hade utspelat sig annorlunda om de svenska soldaterna inte hade hunnit packa ned sina vapen.

Rekommenderad läsning

Om du fann detta blogginlägg intressant vill jag rekommendera lite läsning.

Ifall du finner det intressant med teorier om hur krig och dess utkomster kan komma att påverka världens skeenden vill jag rekommendera: G. John Ikenberry. (2000) After Victory: Institutions, Strategic Restraint, and the rebuilding of order after major wars.

Vill du läsa mer om Karl XIV Johan, riksdagen I Örebro och Sverige under denna spännande tid? Då rekommenderar jag Olof Sjöströms (2009) Karl XIV Johan: Det Moderna Sveriges Grundare.