Mitt namn är
Robert Lekström och jag är historiker. Eller ja, för tillfället kan jag inte
skylta med mer än en kandidatexamen som akademisk merit inom ämnet, men jag
arbetar på det. Att driva en blogg om historiska fakta, roligheter, myter och
tråkigheter är mitt sätt att få utlopp för mitt borderline-nördiga historieintresse.
Och förhoppningsvis lyckas jag roa och kanske till och med bilda någon under
processen.
När jag nu
skriver mitt första inlägg är pressen på mig stor. Vad kommer det handla om?
Kommer jag finna det roligt? Är killen dum i huvet? Detta är bara några av de
frågor du som läsare borde ställa dig just nu. Källkritik är A och O inom
historiedisciplinen.
Jag kommer att ta
min start i krig och militärhistoria, vilket säkerligen gör vissa av er oerhört
glada. Historiker gillar krig, om enbart för att de är enkla narrativ. De
innehåller ett utbrott i ena änden, några betydande slag i mitten, och ett
fredsdatum i slutet. Sedan kan man inte heller förneka att krig är en av de krafter
som formar vår omvärld. Att ”förändring är den enda konstanten” och att världen
konstant förändras är två satser vi alla nog kan hålla med om. Dock är krig
något som brukar kunna driva på tempot av världens utveckling och därmed utgöra
en vattendelare mellan två olika sorters styrelseskick.
Dagens
intressanta faktum jag tänkte berätta om är att Jean Baptiste Bernadotte,
senare känd som den svenska kungen Karl XIV Johan, under sin tid som marskalk i
den franska armén lyckades besegra svenska soldater utan att avlossa ett enda
skott.
Historien
utspelar sig den 6 november 1806. Sverige var(för tillfället) en del av den
allians som stod emot den allians som Napoleon och fransmännen utgjorde en
majoritet av. Vilken sida Sverige stod på skulle komma att ändra sig två gånger
till innan krigen tog slut 1815. De svenska styrkorna jag skriver om är två
regementen livgrenadjärer plus några hundra kavallerister på väg hem mot
Sverige efter en reträtt ifrån Lauenburg, en ort i Schleswig-Holstein.
Svenskarna hade marscherat till Lübeck och fått order om att packa ned sina
vapen i väntan på fartygen som skulle föra dem hemåt. När vapnen väl var
nedpackade kom den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte. Snacka om
timing. De svenska soldaterna kapitulerade inför Bernadotte och lät sig tas som
fångar.
Här kan man tänka
sig att leka med alternativhistoria lite. Om de svenska soldaterna inte hade
fått order om att packa ned sina vapen, hade de då hamnat i skottväxling med
fransmännen? Antagligen. Fanns det en chans att en svensk soldat i så fall hade
råkat såra eller till och med döda den man som senare kom att bli sveriges
kung? Möjligheten finns, men gissningsvis hade Bernadotte i egenskap av
befälhavare för den trupp som nu stötte på de svenska regementena, haft en mer
tillbakadragen roll i ett mindre slag av denna typ. Intressant som det än kan
vara att spekulera i alternativ historia, finner vi det allt som oftast
fruktlöst.
Man kan dock
argumentera att de omständigheter som nu rådde i Lübecks hamn denna novemberdag
för över 200 år sedan öppnade vägen till den svenska tronen för ätten
Bernadotte. En av de officerare inom den svenska hären som Jean Baptiste
Bernadotte stötte på och samtalade med var den svenske greven Gustaf Mörner. De
två officerarna gjorde bland annat en överenskommelse för hur de svenska
soldaterna tillika franska krigsfångarna skulle transporteras söderut. Mörner
och Bernadotte kom att göra gott intryck på varandra under dessa
överenskommelser.
Gustaf Mörner var
fyra år senare med vid den urtima riksdag som hölls i Örebro i syfte att utse
en ny tronföljare. Även om Gustaf Mörner inte föreslog Bernadotte som svensk
tronföljare sägs han ha gått i god för Bernadotte när kung Karl XIII bad om
hans åsikt. Resten är, som man säger, historia. Det vi med stor säkerhet i alla
fall kan sluta oss till är att historien hade utspelat sig annorlunda om de
svenska soldaterna inte hade hunnit packa ned sina vapen.
Rekommenderad läsning
Om du fann detta
blogginlägg intressant vill jag rekommendera lite läsning.
Ifall du finner
det intressant med teorier om hur krig och dess utkomster kan komma att påverka
världens skeenden vill jag rekommendera: G. John Ikenberry. (2000) After Victory: Institutions, Strategic
Restraint, and the rebuilding of order after major wars.
Vill du läsa mer
om Karl XIV Johan, riksdagen I Örebro och Sverige under denna spännande tid? Då
rekommenderar jag Olof Sjöströms (2009) Karl
XIV Johan: Det Moderna Sveriges Grundare.
Spännande och kul att du börjat skriva en blogg! Jag förstår dock inte vad borderline (emotionellt instabil personlighetsstörning) har med nördighet att göra. Menade du autism (autismspektrumstörning)? Kram!
SvaraRadera