torsdag 15 januari 2015

Mansa Musa och Mali

Tidigare på denna blogg har jag skrivit om det gamla afrikanska kungariket Ghana och dess storhetstid. Detta inlägg kommer att fungera lite som en uppföljare till det inlägget, då jag nu kommer att beskriva det kungarike som följde Ghana i spåren, nämligen Mali. De två kungarikena skilde sig åt, men de kan bägge lära oss samma läxa; Att afrikanska imperier var mycket rikare och mer framskridna än vad de samtida europeiska var. Idag kommer jag att peka på detta genom att berätta om pilgrimsfärden som den maliske härskaren Mansa Musa företog sig år 1324.
Gränserna för Maliriket.

Till skillnad från kungariket Ghana delar Mansa Musas Mali och dagens Mali i mycket större utsträckning gränser än vad dåtidens och dagens Ghana gör. Något ni kanske minns om kungariket Ghana som gällde likadant för Mali var dock vad deras primära handelsvara var, nämligen guld. Under Mansa Musas regeringstid producerades så mycket guld att vissa i efterhand har argumenterat att Mali är ett av historiens rikaste riken. Detta är en väldigt svår generalisering att göra, då rikedom kan mätas på flera olika sätt och det dessutom förblir oerhört svårt att sätta exempelvis rikedom i Mali under tidigt 1300-tal i relation till rikedom hos ett specifik jägar/samlar-samhälle några tusen år tidigare. Vad vi dock vet är att guldindustrin i Mali var omfattande och att Mansa Musa, som härskare av Maliriket, var oerhört rik i guld, vilket var en eftertraktad råvara hos den tidens rika.

Denna bild är tagen ifrån en karta, där Mansa Musa sitter på en tron i Mali. Värt att lägga märke till är guldklimpen i hand högra hand. Detta är en monark som förknippas med guld.
Det historiska Maliriket kom att existera mellan ungefär 1230-1600. Dess namn nedtecknades först av den resande arabiske skriftlärde Ibn Battuta, en man som historiker idag har att tacka för flertalet källor. Maliriket hade kommit att ta platsen som Ghanariket tidigare haft i regionen, ända sedan 800-talet. Och även om handeln starkt påmidne om den som fördes i Ghana så fanns det en stor skillnad. Islam hade kommit att bli en mycket mer dominant del av samhället. De ghananska härskarna hade inte velat konvertera till islam och vissa historiker brukar tillskriva undergången av deras rike delvis till deras inflexibilitet när det kom till en så stark förändrande kraft som islam. Även om detta bidrog var skälen till Ghanas fall fler och mer komplexa än så. Det märktes dock tydligt hur islam hade kommit att spela en stor roll i Maliriket. När en härskare som Mansa Musa (som regerade från 1312 till det episka året 1337) företog sig en vallfärd till Mecka bör det ses som bevis på att härskaren inte bara är muslim, utan även en någorlunda troende utövare av den religionen. Under denna vallfärd kom Musa att göra sig till kändis inte enbart i de länder han besökte, utan även länder han aldrig ens satte fot i. Detta på grund av sätter han utförde sin pilgrimsfärd på.

Rapporterna varierar, men vi kan med säkerhet konstatera att Mansa Musa på sin pilgrimsfärd hade med sig åtminstone 60 000 man, 12 000 slavar (som alla bar ungefär 2 kg guld var), hästar som bidrog till att bära bördor med guld och annat. Intressant att lägga märke vid är att flertalet i detta enorma tåg rapporterades vara klädda i kläder av silke, vilket vid den här tiden inte producerades utanför Kina. För att ha fått tag på silke måste det ha kommit över land till Mali via någon av handelsstäderna vid Indiska Oceanen på den afrikanska östkusten, exempelvis Mogadishu eller Dar es Salaam. En sådan lyxvara var i sig oerhört dyr och svår att få tag på, så att klä flertalet av sina följare i det tyget var inget billigt företag. Vidare i detta tåg gick cirka 80 kameler, som rapporteras ha burit stora bördor med guld. Här går källorna isär, men uppskattningarna varierar mellan 25-150 kg guld per kamel. Även om vi är försiktiga och utgår ifrån den lägsta av dessa uppskattningar (dvs. 25 kg guld x 80 st kameler) är det en mängd guld vi omöjligen kan överskåda. Till detta får vi inte heller glömma att detta är närmast en armé av människor som skall äta, dricka och uträtta sina behov. Logistiken bakom denna operation är oerhörd och går inte heller den att överskåda.

Vad fick då denna extrema pilgrimsfärd för följder? Bland annat fick den stora ekonomiska följder. Som troende muslim så utövade Mansa Musa inte bara Hajj (vallfärden), utan även Zakat – Allmosan (och även de övriga tre pelarna). Under sin resa gav Musa bort mängder av sitt guld till fattiga han mötte på vägen. Han lät bygga bostäder för sig och sitt följe när han reste fram över landet. När han lämnade bostäderna lät han de lokala fattiga flytta in i dessa bostäder. Även om detta skulle komma att glädja de fattiga som gynnades av Musas allmosor skulle det komma att få större konsekvenser. När den enorma mängd guld som introducerats på marknaden gjorde sig påmind drabbades flera av de städer Musa varit i av kraftig inflation. Kairo, Mecka och Medina rapporterade alla kraftig inflation efter Musas framfart. Och inte att undra på. En man som är så rik att han bokstavligt talat bygger en ny moské varje fredag kan lätt ha den effekten på en marknad vars grundbult han fullkomligt dominerar. Handeln i denna region skulle vara skakad av Musas pilgrimsfärd i nästan ett decennium, även fast Musa försökte rätta till sitt misstag genom att låna guld ifrån Kairo till väldigt hög ränta. Detta var inget han behövde göra, vilket bör ha framgått av texten ovan.
Att bygga moskéer var något Mansa Musa gjorde flitigt. Detta är Sankoremoskén i Timbuktu, som kom att bli ett viktigt politiskt centra under Mansa Musas regeringstid. Innan dess hade Timbuktu mest varit en avkrok i öknen.

En annan följd av Musas pilgrimsfärd till Mecka var att han kom att bli omtalad. Att vi vet allt jag skrivit ovan om Mansa Musa är på grund av att det dokumenterades väl av flertalet olika källor. Berättelser om Mansa Musa nådde Europa, där myter om ett afrikanskt El Dorado började gå. Att säga att detta skulle komma att påverka kommande europeiska koloniala företag i Afrika är inte en omöjlighet. Tänk bara på vad Afrikas västkust är känd som i Europa; Guldkusten. Dessa källor berättar inte enbart historien om hur rik Mansa Musa och kungariket Mali var, utan även om hur pass sammanknutet Mali är med resten av världen, framför allt Nordafrika, Mellanöstern och Asien, vilket var denna tids stora marknader. Europa var inte riktigt med i spelet ännu.

Rekommenderad läsning

Vill ni läsa mer om Mansa Musa och Mali kan ni vända er till P. James Oliver och hans bok Mansa Musaand The Empire of Mali. En rolig artikel jag även snubblade över när jag gjorde efterforskningar för detta inlägg är denna artikel ifrån The Independent, som listar historiens rikaste män, med siffrorna justerade för inflation. Vem är rikast i världen enligt denna lista? Gissa…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar